Hon som alltid är där

Idag har det varit en aktiv dag. Började dagen med att bila till Gunilla, 1h 15min. Red Emmis och höll träning för två duktiga elever, åkte direkt till mamma och pappa som bjöd på tårta. Satt och pratade en stund om livet i allmänhet. Efter kaffet och tårta gick jag och pappa ner för att han skulle hjälpa mig att se vilken bromsljuslampa som gått sönder (lite svårt att bromsa och kolla det själv). Pappa föreslog att vi skulle köra till macken och köpa en ny lampa direkt men det slutade med att vi åkte till biltema och handlade både det ena och det andra till bilen som vi sedan hjälptes åt att byta. Teamwork makes dreamwork! När vi kom tillbaka till mamma och pappa hade mamma maten färdig och vi åt innan jag körde vidare hemåt.

Väl hemma åkte jag inom Willys för att hämta ut min nya klippmaskin. Begagnad men superfin! Skulle terapiträna Fendi som svarade med att fäkta bort den med frambenen så sladden gick rätt av och maskinen ner i stengolvet. Behöver jag ens uttrycka min besvikelse? Jag blev så jävla uppgiven och less på Fendi där och då. Vem ringer man då när tårarna sprutar och livet känns surt? Jo, mamma såklart! Hon som alltid säger "allt ordnar sig..." Och det gör det ju oftast så hon har ju rätt. Skickade en bild på problemet till mamma som visade pappa och han i sin tur trodde att maskinen skulle kunna räddas.

Nästa gång jag ens tar fram maskinen ska Fendi ha fått en domosedan.

Trots min besvikelse lastade jag in Fendi i släpet och körde till ridhuset för att hoppa. Ett evigt bärande med hinder när man åker själv iväg. Idag speciellt hade jag önskat att jag hade kunnat berätta för Fendi hur mycket jag gör för honom och allt jag offrar för honom. Vi blev vänner ikväll ändå, han skötte sig i ridhuset och jag sa till honom "vi kommer nog ha våra duster framöver men vi kommer alltid bli överens för jag älskar dig och jag vill inte ha någon annan knäppgök än dig".

Han blev supertrött av dagens hoppning och vi snyltade på klubbens vattenslang efteråt.


Kommentarer
Postat av: mumm

Jag vet hur du sliter för att få allt att gå ihop, förstår att du blir ledsen men djur är djur.
Det stämmer att allt ordnar sig, på något vis.Materiella tinga kan alltid repareras eller ersättas.Du kommer alltid vara min dotter och jag din mamma.
Kram din mamma

2016-08-28 @ 07:54:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0