Glad och nöjd

Idag ställde jag och Mathilda upp en serie(5,5an), en "vattengrav", en galoppserie och ett plank. Fendi fick jobba hårt i 5,5an men med ett gott resultat. Jag forsatte med att sätta press på honom och samla hela vägen och hålla kvar i språnget. Trots att vi inte hade teknikskydd hoppade han med hela kroppen! Så stor skillnad min ridning gjorde. 

Fendi och viggi ❤️🐴

Mash efter ett hårt jobb är gott. 


Utanför stallet för någon dag sedan 



En dålig tävling med goda förutsättningar

Ja nu undrar ni säkert vad jag menar med denna rubrik. Det ska jag tala om för er nu.

Igår var vi i Falkenberg och red årets första tävling på gräs. En helt okej första runda men vi rev ett i grunden. Förstod inte riktigt varför, vi låg bra men ändå rev vi. Lite frusterande. Tänkte inte så mycket mer på det och började ladda om till nästa klass. I klassen efter tänkte jag rida lite snabbare eftersom tempot inte verkar vara problemet till att vi river. Han hoppar ju till med bättre när det blir lite svängar och tempo inblandat. Hoppade hinder nr 1 och 2, utan problem sedan rev vi hinder nr 3 helt utan anledning. De där bakbenen, igen... Blev lite irriterad och tryckte till honom lite, vilket resulterade till ett för högt tempo(kändes som sken). Såg inte någon mening med att skena runt på en 120cm bana så utgick. Tänkte att vi måste ändra något för att komma vidare.

Jag valde att gå ut på framhoppningen igen, samlade ihop Fendi mer än jag brukar, dvs mer tryck, ben och en stadigare hand. Han blev verkligen samlad och fick bakbenen med sig. Jag hoppade räcket och oxern ett par gånger och herregud vilken skillnad det blev på honom. Han hoppade betydligt rundare och använde hela sin kropp. Det kändes verkligen som jag hittade rätt knappar på honom och i veckan ska jag hoppa en bana hemma och rida honom på samma sätt och se om det fortfarande fungerar.

Summa kardemumma så blev det ett bra avslut på en dålig runda. Nu har jag nytt hopp och tror att detta kan bli riktigt riktigt bra. Det är sällan hästens fel vid rivningar och detta var ett så tydligt exempel. Om Fendi hade kunnat prata hade han säkert bett mig rida på ett annorlunda sätt. Dum som man är tar det lång tid att förstå saker och ting men nu blir det ändring i min ridning.

Tack för alla bilder Mathilda! 















Bara att kämpa vidare, livet som ryttare är en dans på rosor men en dans med svåra steg. 

Fix och trix

Väntar på att målaren ska komma så han kan måla sista gången. Under tiden städar jag och tvättar. Jag vaknar tidigt varje morgon nu utan någon anledning, vilket är ganska skönt. Dagarna blir längre och mer blir gjort. Idag ska jag cykla till systemet och handla någon öl till Oskar som fyller år. Köra till stallet, rida och fixa inför imorgon sen köra och fylla mer luft i däcken på släpet och dra åt bultarna ytterligare en gång till. Sen hem och åka vidare till Oskar i klassen som fyller år. Åker dit mest för att vara social, blir en nykter och kort kväll eftersom det är tävling imorgon. Blir kul att hänga lite med klassen i alla fall. 

Fendi var söt som vanligt igår 



Blir nostalgisk

Eftersom målaren är här och jag gör i stort sätt ingenting började jag kolla igenom alla videor på kameran. En stor saknad efter Emmis dök upp när jag såg hans två starter från förra hösten. Han är 9år i år och förra hösten gjorde han sina två första starter i sitt då 8åriga liv. En felfri start i 90cm och en felfri grundomgång i 1m andra gången(med ett missförstånd i omhopp och två ner). Han är en blivande stjärna och jag hade mer än gärna haft honom hos mig på heltid. Om jag hade fått välja en häst utöver fendi hade jag aldrig tvekat, det hade blivit Emmis. En genomsnäll kille med två rävar bakom öronen(precis som fendi haha), ett perfekt hopphuvud med en bra teknik. Ja vad mer kan man kräva? Plus att han är lite bockig och busig vilket jag gillar! Trots sin stora storlek, hela 176cm över marken, känns han som en 165cm häst att rida, lyhörd och extremt känslig för hjälper. 
 
Här har ni 1m rundan från förra året
 
Bjuder på en bildbomb nu. Alla bilderna är tagna av Gunilla. 
 
 
Bröderna fluff <3
 
 
 
Hehe, ser ut som en mygga. Stilga Emmis!
 
 
Lite cirkus måste man ju göra
 
 
 
 
 
 
 
 
Såhär glad blir man av häst. Häst är bäst!
 
 

RSS 2.0