linnskjetne

På onsdagen vid 10:30 körde vi till Ida i Höör för vi skulle åka upp till Stockholm tillsammans, Ida hade också kvalat in till Agriahoppet. Ida och hennes pappa äger en 6hästars lastbil så det fanns gott om plats till Lucky. När klockan var 12 var allting inlastat och vi kunde börja vår färd mot huvudstaden. Vi gjorde ett stopp i Ödeshög där vi hästarna fick lite frisk luft och tilltugg. Närmare halv 7 var vi framme och kunde ställa in hästarna i boxarna. Redan samma kväll kl 9 var det besiktning nere i "warm up tent". Jag och Ida gick nästan 45min med våra hästar eftersom de hade stått stilla en så lång tid. Besiktningen gick bra för både Lucky och Gazelle(Idas häst). Mamma och jag nattade Lucky och tog tunnelbanan ut till Lidingö där vi skulle bo hos mormor. 

Var tillbaka i stallet vid halv 10 på morgonen efter att ha hämtat ut banden på ackrediteringen, (Ida hade gett frukost till Lucky), jag gick en bra stund med Lucky och mamma mockade och bytte vatten. Lucky fick lite hö och jag och mamma tog en tur in på arenan för att se hur allting skulle gå till. Arenan var i princip aldrig tom, antingen trimmade ryttare sina hästar eller så var det shownummer som hade genrep. Först när jag såg banan insåg jag att den inte var så stor som jag trodde den skulle vara, ungefär som ett större ridhus, dock riktigt högt i tak. Vi såg ett par riddare och några islandshästar.

Vid halv 12 åt jag, mamma och Lucky lunch för från 13.10 - 14.00 var det Sthlm Trophy och Agriahoppets tur att trimma innan på banan. Över 20 ryttare red där samtidigt så det var nästan kaotiskt, men det gick ändå. Red Lucky mycket utmed sargen för att han inte skulle skygga för mycket när det var dags för tävling. Lucky brydde sig inte speciellt mycket och tyckte mer att det var mysigt med så många hästar samtidigt inne på banan. Ett räcke och en oxer var framställt och man fick hoppa om man ville. Jag hoppade ett par språng lite lågt på varje och Lucky kändes väldigt fräsch. Red ifrån arenan innan tiden runnit ut då jag inte ville göra honom trött inför kvällens hoppning.

Halv 6 var det bangång och Lucky var fixad och klar till dess. Började gå banan och precis när jag går och stegar linjen mellan hinder nr 4 och 5 säger någon hej till mig. Vänder mig om och till min förvåning är KG där!! "heeeej KG!" utbrast jag. Jag och KG gick om banan från början och han hjälpte till med allt, framhoppning och hela köret. Riktigt skönt att ha KG med hela tiden. Gick ut som första ryttare i klassen(inget drömläge egentligen) och hade ingenting att gå på, visste inte vilka svängar de andra skulle ta eller hur fort de skulle rida så jag fick bara rida in och köra mitt eget race, bära eller brista... Klassen började halv 7 och en minut i halv 7 stog jag utanför gången in till arenan och jag kommer inte ihåg vad jag tänkte, extremt sammanbiten. Fick klartecken att rida in på banan, travar in i ett nedsläckt Globen och precis när vi kommer in slår de på strålkastarna och speakern säger högt "VI VÄLKOMNAR AGRIAHOPPET FÖRSTA RYTTARE LINN SKJETNE OCH HENNES QUITE LUCKY!!". Mäktig känsla och nu i efterhand hade jag inte fått den känslan om jag inte ridit in först.

Lucky hoppade riktigt riktigt bra och jag kunde bara rida på som vanligt, inte alls tittig eller spänd. Vågade inte riskera något i omhoppningen så red en ganska sansad omhoppning utan risker, samlade honom ganska mycket till sista hindret bland annat.

Var så jäkla glad när jag kom ut, så sjukt nice att sätta nollan!! Ryttaren efter mig red någon sekund långsammare än mig och jag hopades på att min tid skulle hålla till final(det var ju finalen vi vill åt), men lyckan varade inte länge då tre ryttare på raken petade ner mig. Blev så jäkla besviken på mig själv att jag inte ridit snabbare i omhoppningen. Trodde ju aldrig att det skulle hålla eftersom det bara var 6st som gick till final och det återstod 10ryttare... Men antagligen var bara de snabba ryttarna samlade efter varandra för jag behöll min 4.e plats och fick ladda om inför final. Så otroligt glad för min och Luckys skull, det var ju detta vi hade siktat på, men kunde ändå inte ta ut glädjen total då Ida och Gazelle var med om en riktigt äcklig omkullridning på första omhoppningshindret. Det var ju inte det vi hade trott, både jag och Ida hoppades ju på att vi båda skulle ta oss till final och att vi skulle ta revanch från Falsterbo...

Finaldagen(stilhoppning): Finalen skulle gå kl 3 på eftermiddagen och vi var i full gång vid 9tiden, allt skulle fixas och jag tog mig lång tid med knoppningen och kelade extra mycket med Lucky, gick även en lång promenad. Lite över 2 kilade vi ner till warm up tent och började rida fram innan bangången halv 3. Lucky kändes fin och mjuk. Inne på banan träffade jag KG och han hjälpte mig igen. De vände på startordningen från resultatet från semin och jag gick ut som nr 3 då jag blev 4.a. Ryttaren innan mig gick upp i ledningen med en bra runda. Jag red in på banan och fick ett helvetes skutt på första hindret, satt helt cool och Lucky bara sköts iväg som en kanonkula. Om jag bara hade behållit coolheten från första hindret så hade allting blivit kalas. Satte Lucky i skiten på hinder nr 5 men eftersom Lucky är bäst fixade han det själv istället. Annars var det en OK runda, inte perfekt men OK. Jag visste att en OK runda inte skulle räcka till en topplacering så jag blev inte besviken med en 4.e plats, utan jag blev ritkigt glad.

Tjejen som vann red riktigt fint och var en värdig vinnare, de hade en perfekt runda, rytmiskt och fint. KG höll med om att min runda inte var perfekt. Han uttryckte sig så här "igår red du perfekt." Vilket betyder att jag inte red perfekt på finaldagen. Men KG tyckte ändå att jag red bättre är tjejen som blev 2.a. Han tyckte att tjejen som vann skulle vinna, tjejen som blev 3.a skulle blivit 2.a och jag 3.a. För mig spelar det ingen större roll, jag är så nöjd ändå, KG påpekade också att det var väldigt bra att vi var felfria i båda rundorna.

Maria Gretzer berömde min balans i språnget, min fina sist och att vi var samspelta men att jag skulle ha en större inverkan mellan hinderna samt tänka på mitt vägval.

Björne Carlsson berömde samma saker som Maria men tyckte inte jag skulle ändra något med vägarna. Han påpekade istället att jag inte skulle stå så mycket i lättsitst. han berömde även mina mjuka och följsamma händer i språnget och mellan hinderna.

Jag håller med Björne, brukar inte stå så mycket som jag gjorde den rundan(sa även KG), har en lätt sits i vanliga fall men inte sååååå lätt haha. Vet inte helt vad jag ska säga om Marias åsikter, fick bra distanser mellan alla hinder förutom en gång då jag fick hjärnsläpp(till femman), varför ska man då ha en större inverkan? Jag stör gärna mina hästar så lite som möjligt, det höll de flesta med om. Björne och Maria verkade lite oense när der gällde min stil haha, hoppas de inte ska påverka deras relation haha.

Jag är så otroligt tacksam och glad att jag får chansen att ha denna fina och fantastiska häst! Lucky är en riktig guldgosse!

Här kommer videorna från semifinalen och finalen.

Semin var en ganska stor 125cm, stora och breda oxrar, teknisk och riktigt rolig. Breda oxrar passar Lucky perfekt!




Hejhej