Fendi är en klippa!

Idag visade Fendi ännu en gång att han mognat massor. Vi red ut en runda som vi sällan rider eftersom den är ganska lång och det är en lång transportsträcka till skogen där man kan trava och galoppera. För att komma dit måste vi skritta genom ett samhälle. Mitt i samhället hade de satt upp ett stort vitt partytält, något som Fendi varit livrädd för tidigare. I partytältet var det hög musik och fulla personen som skrek och sjöng. När vi var precis bredvid tältet skrek flera personen "EN HÄST!!! En häst!!!" Men Fendi brydde sig inte alls och skrittade lugnt förbi som en van popartist! 

Vi red vidare upp i skogen och hittade till min förvåning ett stenbrott med en tajt stig ner till vattnet. Jag hoppade av för att ha bättre koll på honom och ledde ner honom till vattnet. Väl nere så vände jag honom och backade ner honom i vattnet. Inga konstigheter alls tyckte Fendi och han stod där lugnt och stilla. Jag klev ut på en sten i vattnet och svingade mig upp i sadeln. Vi stod väl där i 5min och njöt av den fina kvällen och Fendi lekte lite med vattnet med sin mule. Det var ganska stenigt i vattnet så vi kunde tyvärr inte göra mer än skritta runt i en minivolt. Lugnt red vi sedan vidare, vi travade på en grusväg fram till en gård där några barn hoppade på en studsmatta och sparkade boll i trädgården. Ingen match för Fendi denna gången heller. Behöver jag ens säga att jag är nöjd? ❤️






Tidigare igår åkte jag till Gunilla och red. Emmis var en megamupp och fjantade sig mer än nödvändigt. Men vi var ändå nöjda efteråt. 

Efter ridning av Emmis och Hero tog jag bilen och styrde mot Lund. En familjelunch hos brorsan väntade och jag fick mysa med hans två döttrar. 

Jag och hans äldsta dotter Felicia som nu är hela två år gammal. 

Idag ska jag köra till Styringe och hoppa lite i min ensamhet. Hade gärna fått lite assistans av någon men ingen finns tillgänglig. Tyvärr. Men vi löser det, jag och Fendi ❤️


Kommentarer
Postat av: mumm

Fendi är en riktigt klippa, men det är på grund av dig och din envishet, aldrig ge upp.Kula att se att Felicia fick ett sånt förtroende för dig, brukar vara lite reserverad.
Kram, önskar i bland att vi bodde närmare varandra.
Mummi

2016-07-10 @ 17:06:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0